Radonmätning

Skäl till att mäta radon
Det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har förhöjda halter av radon i inomhusluft – det vill säga över 200 Bq/m3. För att hitta och åtgärda alla radonbostäder behövs mätningar i så gott som alla småhus och lägenheter med markkontakt eller som byggts med blåbetong.

Du bör mäta radonhalten:
Vid husköp
Vid ny-, om- och tillbyggnad av småhus
Om du inte vet eller misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong
Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem

Så mäter du radon
Ett första steg att mäta radon i inomhusluften är att använda små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor. Mätresultatet visar den totala radonhalten, men ger inte svar på från vilken källa radon kommer. En sådan mätning är lätt att göra. Om mätvärdet överstiger gränsvärdet 200 Bq/m3 luft, är nästa steg att göra en radonbesiktning för att få svar på varifrån radon kommer och vilka saneringsåtgärder som är nödvändiga för sänka värdet under gränsvärdet. Vid en besiktning mäts gammastrålning från byggnadsmaterial, görs läcksökning och en bedömning av ventilationen. Syftet med en besiktning är att samla in data för att kunna ge dig ett åtgärdsförslag.

Långtidsmätning
Mätningen skall göras under de delar av året då du måste värma upp huset (eldningssäsongen), det vill säga från oktober till och med april. Mätperioden skall vara minst två månader – helst tre. En långtidsmätning ligger till grund för ansökan om radonbidrag. Du lever precis som vanligt under tiden som en långtidsmätning pågår.

Korttidsmätning
Om du behöver en mätning snabbt, till exempel om du skall sälja eller köpa hus, finns en så kallad rådgivande korttidsmätning. Rekommenderat är minst sju dygn och den utförs på liknande sätt som en långtidsmätning. En korttidsmätning kan dock inte ligga till grund för ansökan om radonbidrag.